Chocken bland fansen var stor. Beskedet förvirrande, såsom ett novemberregn mot dieselångande asfalt en solvarm sommardag. Så typiskt Kent. De har aldrig följt en mall, utom den egna. De följer inte blanka trygga räls, rullar inte in på de förväntade stationerna. De skapar egna spår. Går sin egen väg. Tar stickspår vi inte visste fanns och jag tror att de gillar att skaka om oss lite. Med ett kärleksfullt säreget sätt. Dödstrumman talar. Den ekar i våra huvuden. Då som nu för alltid...
Det var tryck efter biljetterna till den sista turnén, som släpptes i dag. Lyckades få biljetter till två konserter. Den första i Gävle. Och sen i Stockholm. Då är rockgruppen Kent 9684 dagar gammal. Och 9711. Dag 9712 blir den sista dagen för Kent. Dag 9713 blir "No Kent Day". Kent är död, säger vi då. Men minnet lever kvar. För evigt? Då som nu för alltid? Frågan kvarstår.
