tisdag 27 december 2016

Kent - nu som då för alltid!

Sorg, glädje och tacksamhet på en och samma gång. När de sista tonerna av den sista sången hade ekat ut ur Tele2:s stora arena bredde sig tomheten ut som en kall, våt filt. Samtidigt var hjärtat fyllt av tacksamhet över vad detta band har åstadkommit och betytt.







Kent har funnits länge i mitt liv. Men inte förrän 2012 hade jag förmånen att se dem live för första gången. Det har blivit några gånger till sen dess och nu hade jag förmånen att se tre av konserterna i deras sista turné - Avskedsturnén. De har rest runt i vårt land (och i våra grannländer) och jag fick se spelningen i Gävle och de två sista konserterna i Stockholm. Alla tre konserter nära nog identiska med varann med bara några små förändringar i spellistorna. Men ack så bra.






Under de första låtarna på fredagens konsert, den näst sista någonsin, kom känslan från Gävle. Skulle Jocke Bergs röst hålla? Hur var det med stämbanden? Men så hände nått och alla toner satt klockrent. Fortsättningen av konserten blev en fröjd att följa från en högt belägen plats i arenan. 'Döda vinkeln' visade sig bli min favorit för kvällen.






Som i ett rus av en vinterdrog lämnade vi i vetskap om att det bara var en enda konsert kvar med Kent. Lyckan att man skulle få uppleva detta en gång till var större än sorgen att det skulle vara för en allra sista gång. Stockholm var mörkt, rått och kallt och det kändes som om man var inne i en tung, mörk Kent-melodi. Minus femtio grader, Stockholm var slutstationen och vi var ensammast i Sverige. Tillsammans men ensamma.






Jag har förundrats. Vad är det som väcker så många känslor med Kent? En del vill gärna uttrycka sitt ogillande över gruppen liksom sin oförståelse över oss som gillar dem. Men de kanske inte förstår? De kanske inte har upptäckt det som kan liknas vid Kents själ? Jag har förstått hur mycket Kent har betytt för många och hur viktiga deras (J. Bergs) texter varit för många. Sen är det ju en smaksak om vad man tycker. De har en riktigt bra låtskatt, för vem som helst att upptäcka. För vem som helst att beröras av.  Kent är för alltid!






Runt lunchtid den 17 december var vi med på den sista färden. Ett marscherande tåg med fans och trumslagare som gick från Medborgarplatsen på Söder till Tele2 arena i Enskede. Det var mäktigt att vara en del av tåget som en sista hyllning till Sveriges bästa band.






Våra platser på den sista konserten var nog de bästa av de tre spelningar i vintermörkret. Vi satt några meter från scenen och såg kören, musikerna och bandet väldigt tydligt. Som vanligt drogs allt igång på samma briljanta sätt som det hade gjort de andra gångerna; nedräkning, på sekunden, med trumvirvlar och 'Gigi'. Exakt likadant. '999' drog igång - men denna gång visste vi att varje sång, var ton och varje ord var den sista gången vi fick höra från dem live... Tack Kent för allt! Tack som fan...















Spellista Stockholm (16 dec): intro/gigi, 999, thinner, berg och dalvana, romeo återvänder ensam, var är vi nu, hjärta, andromeda, egoist, den döda vinkeln, vi är för alltid, innan allting tar slut, den vänstra stranden, la belle époque, ingenting, kärleken väntar, vinter17, jag ser dig, musik non stop, utan dina andetag, sverige, 747

Extranummer: förlåtelsen, dom andra, mannen i den vita hatten (16 år senare)

Extra extranummer: den sista sången





Spellista Stockholm (17 dec): intro/gigi, 999, stoppa mig juni (lilla ego), romeo återvänder ensam, vinter02, var är vi nu, hjärta, andromeda, egoist, vi är för alltid, innan allting tar slut, den vänstra stranden, la belle époque, ingenting, kärleken väntar, vinter17, jag ser dig, musik non stop, socker, utan dina andetag, sverige, 747, december

Extranummer: förlåtelsen, dom andra, mannen i den vita hatten (16 år senare)


Extra extranummer: den sista sången




DEN TOTALA SPELLISTAN (Gävle, Stockholm16, Stockholm17):

Spellista: intro/gigi, 999, stoppa mig juni (lilla ego), thinner, berg och dalvana, romeo återvänder ensam, tänd på, vinter02, var är vi nu, hjärta, andromeda, egoist, den döda vinkeln, vi är för alltid, innan allting tar slut, den vänstra stranden, la belle époque, ingenting, kärleken väntar, vinter17, jag ser dig, musik non stop, socker, utan dina andetag, sverige, 747, december

Extranummer: förlåtelsen, dom andra, mannen i den vita hatten (16 år senare)


Extra extranummer: den sista sången